Neurofeedback vid ADHD, ADD & Koncentrationssvårigheter
-ett kraftfullt, icke invasivt och medicinfritt sätt att träna hjärnan
Oavsett vad man har för synsätt på ADHD, ADD och koncentrationssvårigheter - om man tror att de härstammar från miljöfaktorer, är genetiskt betingade, medfödda svårigheter eller resultatet av både arv och miljö så är hjärnan inblandad i svårigheterna. ADHD och relaterade svårigheter är tillstånd med många ansikten som kan ta sig olika uttryck beroende på ålder, kön och andra omständigheter. Det som förenar är ofta en hjärna som har svårt att hitta och hålla kvar ett stabilt grundtillstånd. Neurofeedback tränar den förmågan direkt, liksom andra mer specifika förmågor, utan att du behöver anstränga dig aktivt.
För barn, tonåringar och vuxna
Neurofeedback fungerar i alla åldrar. Metoden är densamma, men träningsprotokollet alltid individuellt anpassat.
Träningen kräver inga förkunskaper eller någon aktiv insats från dig eller ditt barn. Det enda som krävs är att kunna sitta i en fåtölj och ta emot feedbacken. Man kan välja att titta på enkla animeringar eller spela enkla dataspel med en konsoll.
Många familjer väljer neurofeedback som komplement eller alternativ till medicinering - särskilt när medicin ger biverkningar eller inte räcker till.
"The fundamental unfairness in this world is that the competent brain is also not working very hard. The competent brain is a brain at ease, and if we want to help the brain become a competent brain it is by way of helping it to live at ease, not to drive it further by challenging it." Siegfried Othmer, Ph. D. - Grundare av EEG Institute & Othmer-metoden
Hjärnans dysreglering vid ADHD &
medicinska begränsningar
Det finns de som menar att det uppstått ett diagnostiskt tunnelseende när det gäller ADHD. Man pekar på att utvecklingen av diagnoskriterierna för ADHD och utvecklingen av de mediciner som adresserar diagnosen inte kan separeras. De har utvecklats i samspel så att definitionen av ADHD i hög utsträckning avgjorts av vilka symtom medicinerna påverkar.
Utifrån ett Neurofeedback-perspektiv är ADHD uttryck för brister i hjärnans självreglering som ofta överskrider diagnostiska gränser och påverkar multipla system. De här cerebrala dysregleringarna kan ses som ett spektrum. Därför är det många som söker neurofeedback för att få hjälp med sin ADHD som gör det inte bara för att slippa ta mediciner och undkomma besvärliga bieffekter av medicinerna. Ofta är det så att medicinerna bara avhjälper vissa symtom, och inte gör någon skillnad för andra symtom som klienten också vill ha hjälp med.
Det är exempelvis vanligt att bristande förmåga att reglera uppmärksamhet samexisterar med problem med emotionell reglering. Det är också vanligt att bristande uppmärksamhet samexisterar med svårigheter att bearbeta sensoriska intryck. Ur ett Neurofeedback-perspektiv är alla dessa symtom viktiga. De är de observerbara manifestationerna av hjärnans dysreglering. Symtomen säger därigenom något om på vilka sätt just din eller ditt barns hjärna är dysreglerad och behöver träna. Det är en mer nyanserad och orsaks-orienterad ingång till ADHD och besläktade svårigheter.
"…the essential findings are no longer in any doubt. Neurofeedback is competitive with standard medical treatment in the management of ADHD." Roxana Salu, MD och Siegfried Othmer, Ph. D.
Medicin, Neurofeedback eller både och?
Neurofeedback är kompatibelt med medicin. Många tar redan medicin när de börjar träna och minskar dosen gradvis i samråd med sin läkare när hjärnans självreglerande funktioner förbättras. Det är alltid läkaren som beslutar om eventuella justeringar av medicinen.
Du behöver alltså inte sluta med din eventuella medicin för att träna neurofeedback, men många märker att behovet minskar allteftersom.
Hur Neurofeedback fungerar
Neurofeedback ger hjärnan möjlighet att se sin egen aktivitet i realtid - den får feedback och använder den för att effektivisera och förbättra sina aktivitetsmönster. Via elektroder på skalpen läser utrustningen av hjärnans elektriska signaler och översätter dem till ljud, bild och vibrationer. Ingen ström skickas in i hjärnan, det är inte en hjärn-stimulerande teknik.
Hjärnan identifierar snabbt att feedbacken är en återspegling av den egna aktiviteten och börjar använda informationen i sin självreglering. Det är inte en medveten process - precis som du inte medvetet reglerar din kroppstemperatur. Du lutar dig tillbaka och låter hjärnan göra jobbet.
1
2
Träning i realtid
Under träningen - som vanligtvis tar ungefär 30 minuter - sitter du bekvämt och tar emot feedback via skärm, hörlurar och en vibrerande dosa (som finns inne i ett gosedjur som du får ha i knät). Du behöver inte anstränga eller koncentrera dig.
3
Gradvis förändring
Förändringen sker över ett antal träningstillfällen. De flesta märker en gradvis förbättring i förmågan att reglera uppmärksamhet, impulser, känslomässiga reaktioner och andra symtom.
4
Bestående effekt
Till skillnad från medicin, som bara verkar när den är aktiv i kroppen, tränar neurofeedback hjärnans faktiska förmåga att självreglera sig. Det engagerar hjärnan i en läroprocess och med tillräckligt många träningstillfällen konsoliderar hjärnan sina nya förmågor.
Individuell anpassning
Elektroderna placeras på specifika punkter utifrån dina symtom och din historia. Det finns inget standardprotokoll - placeringen och frekvensen anpassas till just din eller ditt barns hjärna.
Vad säger forskningen?
Neurofeedback har använts kliniskt för ADHD sedan 1970-talet. Othmer-metodens (den metod jag använder på HjärnHälsa) infra-lågfrekventa träning (ILF) är idag en av de mest studerade varianterna och har visat lovande resultat kontrollerade studier och i kliniska databaser med tusentals patienter.
Stor effekt på ouppmärksamhet och impulsivitet
En meta-analys i Journal of Clinical EEG & Neuroscience (Arns et al., 2009) visade stora effektstorlekar för neurofeedback på impulsivitet och ouppmärksamhet och därtill medelstor effekt på hyperaktivitet vid ADHD.
Erkänt av American Academy of Pediatrics
I sin rapport Evdence-based Child and Adolescent Psychosocial Interventions (2012) klassifierade American Academy of Pediatrics (AAP) Neurofeedback som en av de mest välgödda icke-farmakologiska behandlingarna vid ADHD hos barn och ungdomar.
Tydligt minskade symtom
En observationsstudie med över 190 barn visade tydligt minskad distraherbarhet och impulsivitet efter ca 30 träningar med Othmer-metodens ILF-träning.
Effekten kvarstår
Uppföljningsstudier har bekräftat bestående förbättringar när man gjort mätningar 6-11 månader efter avslutad träning.
Vanliga frågor
Hur många gånger behöver man träna?
Generellt behövs omkring 20-30 träningstillfällen, men en del behöver fler. Antalet varierar beroende på hur dysreglerat nervsystemet är.
Kan Neurofeedback kombineras med ADHD-medicin?
Ja. Många tar redan medicin när de börjar träna och minskar dosen gradvis i samråd med sin läkare när hjärnans självreglerande funktioner förbättras. Det är alltid läkaren som beslutar om eventuella justeringar av medicinen.
Du behöver alltså inte sluta med din eventuella medicin för att träna neurofeedback, men många märker att behovet minskar allteftersom.
Är det lämpligt för barn?
Ja. Neurofeedback är icke-invasivt och kräver inget aktivt presterande från barnet. De får titta på en enkel animerad video eller spela ett dataspel under sessionen medan hjärnan arbetar med feedbacken.
Behöver man ha en ADHD-diagnos för att börja träna?
Nej. Neurofeedback utgår från symtombilden, inte diagnosen. Därför kan du eller ditt barn träna neurofeedback oavsett om det finns en formell diagnos eller inte.
Är effekten bestående?
I de allra flesta fall ja; Neurofeedback innebär att hjärnan genomgår en läroprocess. När hjärnan lärt sig fungera bättre fortsätter den att använda och förstärka den förmågan, förutsatt att den fått tillräckligt många gånger på sig att träna för att integrera sina nya förmågor.
Om problemet handlar om hjärnans dysreglering, som oftast är fallet, förväntas effekten bestå och det är inte ovanligt att förbättringen fortsätter även efter att träningen avslutats.
Vid degenerativa tillstånd som Parkinsons sjukdom och demens behöver träningen fortsätta. Klinisk erfarenhet visar att även klienter med autism kan behöva kontinuerlig långsiktig träning.