Hur fungerar Neurofeedback?

Liten introduktion

Neurofeedback är en form av "bio-feedback". Det är ett sätt att träna hjärnan. Behandlingen nyttjar det faktum att hjärnans interna kommunikation bland annat sker elektriskt. Man läser av delar av den elektriska aktiviteten med hjälp av EEG och ”översätter” den i realtid till ljud, bild och fysiska vibrationer. Hjärnan "förstår” snabbt att det den upplever är ”sig själv” – feedbacken blir som en spegel – och den använder informationen för att självreglera.

Hmm... den "upplever sig själv"..? Förklara mer!

Först något om hjärnan

Hjärnan kan beskrivas som ett självreglerande system. Den har ett inneboende intresse för sin egen aktivitet och anpassar sig till förändringar genom interna och externa återkopplingar. Dvs, den övervakar sin egen aktivitet och utvärderar den i interna feedback-loopar. Som en metafor kan man säga att den, medan olika hjärn-regioner kommunicerar med varandra, frågar sig: "Hur går det här?"

Bakgrundsaktivitet i hjärnan. När vi i vår vardag inte har något särskilt för oss, bara sitter ned utan något för händerna och utan att vara engagerade i sociala interaktioner, kan man kanske tro att aktiviteten i hjärnan är relativt låg. Men tvärtom! Hjärnan har vad man kan kalla en bakgrundsaktivitet som den hela tiden är mycket upptagen av! Om man adderar aktivitet, t.ex. försöker lösa en svår uppgift, använder kroppen eller pratar med en annan människa, påverkas denna bakgrundsaktivitet inte nämnvärt. En stor del av det hjärnan sysslar med är alltså att "bara hantera sig själv" i ett slags "grundtillstånd".

Vikten av vila för ett funktionellt grundtillstånd. Vad utmärker en välfungerande hjärna? Är det t.ex. att kunna avstå från vila under tiden man koncentrerar sig på en svår uppgift? Så kan man kanske uppleva att det är att koncentrera sig. Men ser man på vad som sker i hjärnan framträder något annat. Det finns studier som visar att när vi exempelvis läser, så uppstår vilo-vågor, en vilorytm, i visuella hjärnbarken när vi kommer till slutet av en rad och går vidare till nästa rad. Dessa små mikropauser är centrala för en välfungerande hjärna. Bra funktion kräver att hjärnan "tar rast" så ofta som den kan! Siefried Othmer, en av grundarna av den typ av neurofeedback som Hjärnhälsa tillhandahåller, har uttryckt det såhär: "The fundamental unfairness in this world is that the competent brain is also not working very hard. The competent brain is a brain at ease, and if we want to help the brain become a competent brain it is by way of helping it to live at ease, not to drive it further by challenging it. The functioning brain is not working in a state of challenge; it is working in a state of ease." En välfungerande hjärna är flexibel och kan vara alert när omständigheterna kräver det och vila när tillfälle ges. Den går inte ständigt på högvarv! Och - även under aktiviteter som kräver fokus tar en välfungerande hjärna små mikropauser!

Så vad sker under ett träningstillfälle? Inför träningen fästs fyra, ibland färre, elektroder på ditt huvud. Du får sitta i en fåtölj med en tv-skärm framför dig. Du får hörlurar över öronen och en gosedjurskanin, som har en liten vibrerande dosa inuti sig, i knät.

Du behöver inte aktivt göra något, bara slappna av. Under träningen får du titta på en video, lyssna på musik och känna vibrationer från gosedjuret i knät. Elektroderna på huvudet läser av delar av din hjärnas elektriska aktivitet. Ingen elektricitet går in i hjärnan. Aktiviteten ”översätts” i realtid till skiftningar i videon och musiken i hörlurarna och till vibrationer i gosedjuret. Dessa skiftningar som hela tiden speglar vad som sker i hjärnan "här-och-nu" är det som gör att hjärnan i princip omedelbart förstår att det den upplever är ”sig själv”. Neurofeedback är inte en medveten process, lika lite som du medvetet reglerar din kroppstemperatur eller medvetet ger instruktioner till alla kroppens muskler om hur spända de ska vara vid varje givet tillfälle. Det regleras omedvetet. Hjärnan kommer att använda informationen den får om sig själv via neurofeedbacken i sin självreglering så att självregleringen förbättras och förfinas utan att du "försöker" eller aktie påverkar processen.

Hjärnan har fått en spegel. Det som händer under träningen är helt enkelt att hjärnan får mycket mer information om sig själv och hur den fungerar än den normalt har tillgång till. Eftersom hjärnan naturligt är intresserad av sin egen aktivitet och är ett självreglerande system så blir den genast intresserad av och börjar använda feedbacken för att utveckla och förfina sin självreglering.